3. Kritisk granskning

När du är klar med informationssökningen är det dags att granska det material du funnit och göra en bedömning utifrån tillförlitlighet, betydelse och tillämpbarhet.

Granska studiekvalitet i enskilda artiklar

Evidens funna i sekundära källor

Om du funnit svaret på din frågeställning inom de sekundära källorna är redan mycket av arbetet gjort. Några saker återstår dock:

  1. Se på ”utgångsdatum” - när gjordes senaste informationssökning? Du kan utgå från materialet och enkelt komplettera med en sökning i t ex PubMed eller Cinahl, begränsa till material publicerat efter det datum som angivits som ”utgångsdatum”.
  2. Granska den systematiska översikten med hjälp av granskningsmallen AMSTAR.
  3. Du måste sätta in ditt nya evidensunderlag i relation till patientens/patienternas önskemål samt din sjukvårdsorganisations resurser och prioriteringar. Har du funnit goda evidens för en ändrad rutin är det både rimligt och etiskt förpliktigande att lyfta frågan i din organisation. 

Evidens funna i primära källor 

Har Du funnit ditt svar i primära källor är nästa steg att göra en granskning av kvalitet och ändamålsenlighet.

De tre centrala frågorna är:

  1. Resultatens tillförlitlighet (validitet)? Visar/mäter studien vad den påstår sig mäta?
  2. Betydelse - hur viktiga är resultaten? Hur stort och precist är det påvisade utfallet?
  3. Tillämpbarhet för patienten/patienterna?

Checklistor och kalkylatorer som kan användas som hjälpmedel vid granskning finns under rubrik Granskningsmallar och kalkylatorer nedan.


Evidensstyrka

När studierna har granskats gör man en bedömning av det sammanlagda vetenskapliga underlaget, evidensstyrkan. Man kan gradera evidens på olika sätt, i Sverige används GRADE-systemet som har fyra nivåer:

  • Starkt vetenskapligt underlag (+ + + +)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Det är mycket osannolikt att framtida forskning kommer att ha betydelse för skattningen av effekt och dess tillförlitlighet.
  • Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+ + +)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.  Framtida forskning kommer sannolikt att ha betydelse för skattningen av effekt och dess tillförlitlighet. Skattningen kan eventuellt komma att ändras.
  • Begränsat vetenskapligt underlag (+ +)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Det är högst sannolikt att framtida forskning har betydelse för skattningen och dess effekt.
  • Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
    När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studie har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Skattningen av effekt är mycket osäker.

Efter http://www.sbu.se/sv/var-metod/