Publicera
Här finns information om vad som är viktigt att tänka på vid publicering. Du får tips om hur du hittar passande tidskrifter, hittar en tidskrifts författarinstruktioner och skriver en korrekt affiliering. Glöm inte att ta reda på om finansiären har krav för publiceringen.
Krav från finansiärer
Krav från finansiärer
Har finansiären krav på publicering? Nedan ser du vad som gäller för medel från Vetenskapsrådet och ALF-medel. Om du har en internationell forskningsfinansiär kan du se om de har krav på open access publicering i databasen Sherpa Juliet.
Vetenskapsrådet
Kräver publicering i Open access.
Mer information om Vetenskapsrådets krav kring publicering.
ALF-medel
Kräver att tidskriften indexeras i Web of Science och klassas som ”klinisk forskning”(Health Sciences). Gäller om du är anställd av sjukhuset och skriver med någon som även tillhör universitet eller högskola.
- Se om ditt ämne klassas som Health Science i Web of Science. Gå till rapporten Comparing Research at Nordic universities using Bibliometric Indicators. I Appendix 2, på sidan 122 kan du se vilka ämneskategorier som hör till Health Sciences, dvs. klinisk forskning
- Se om tidskriften är indexerad i Web of Science. Gå till Clarivate Analytics Master Journal List. Välj View Subject Category och Select a category för att se om tidskriften är indexerad.
Publiceringsavgifter och rabatter
Publiceringsavgifter och rabatter
Vid publicering i open access-tidskrifter tillkommer ofta en författaravgift. Denna kallas APC, article processing charge. I Directory of Open Access Journals (DOAJ) kan du se om tidskrifter har APC.
Rabatter på APC:
- Cambridge University Press (CUP). Anställda i VGR kan publicera sig kostnadsfritt i OA-tidskrifter från förlaget.
Förlagets guide för OA-publicering - BMJ. Anställda i VGR får 20% rabatt på författaravgiften vid publicering i OA-tidskrifter från förlaget. Vid registreringen väljer du Eira i rullisten.
Instruktioner för att publicera med BMJ-rabatt. Lathund över hur du gör för att nyttja rabatten - Universitet och högskolor erbjuder också rabatter. Är du knuten till ett lärosäte kontakta deras bibliotek och hör vilka rabatter de erbjuder.
Rabatter vid Göteborgs universitet.
Välj tidskrift
Matcha ditt abstrakt med tidskrifter
I följande verktyg kan du klistra in ditt abstrakt för att få förslag på tidskrifter som publicerat liknande artiklar:
- Jane Tidskrifter indexerade i PubMed samt open access-tidskrifter godkända av Directory of Open Access Journals (DOAJ).
- Journal Suggester (Springer Nature) Tidskrifter från förlaget Springer.
- Journal Finder (Elsevier) Tidskrifter från förlaget Elsevier.
- Match Manuscript (Clarivate Analytics) Tidskrifter indexerade i Web of Science. Du behöver skapa ett konto för att använda tjänsten.
Ämnesindelade tidskriftslistor
I följande databaser kan du hitta tidskrifter utifrån ämne:
- CINAHL ämnesindelad tidskriftslista (EBSCO)
- PsycINFO ämnesindelad tidskriftslista (American Psychological Association)
- PubMed tidskriftslista (U.S. National Library of Medicine)
- Web of Science ämnesindelad tidskriftslista (Clarivate Analytics) Välj Category eller sök ämne i sökrutan.
Var indexeras tidskriften?
I länkarna nedan kan du se om en tidskrift är indexerad i respektive databas:
- PsycINFO tidskriftslista (American Psychological Association)
- PubMed tidskriftslista (National Center for Biotechnology information)
- Web of Science tidskriftslista (Clarivate Analytics)
Det finns också verktyg som söker efter en tidskrifts indexering i flera källor samtidigt. I verktygen syns även vilken rankning en tidskrift har enligt Norska listan samt mått som Journal Impact Factor eller CiteScore.
Sök efter open access-tidskrifter
Du kan söka efter open access-tidskrifter och information kring parallellpublicering i följande källor:
- Directory of Open Access Journals (DOAJ) - Innehåller kvalitetsgranskade open access-tidskrifter.
- Sherpa Romeo - Visar information om open access-förlags policy angående copyright, parallellpublicering, embargo m.m.
Affiliering, författarinstruktioner & ORCID
Affiliering, författarinstruktioner & ORCID
Affiliering
För att det ska vara möjligt att se vilken forskning som bedrivs i Västra Götalandsregionen (VGR) är det viktigt att affilieringen blir korrekt. I nedanstående länk kan du läsa om vad som gäller för publikationer från sjukvårdsenheter i VGR.
Anvisningar för angivande av affiliering vid publikationer utgående från sjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen.pdf
Författarinstruktioner
Undrar du hur tidskriften du har valt vill att du skriver din artikel? I länken nedan finns en alfabetisk förteckning över tidskrifter med länkning direkt till respektive tidskrifts författarinstruktioner.
Författarinstruktioner (The University of Toledo).
ORCID - forskarID
ORCID (Open Researcher & Contributor ID) är ett internationellt unikt forskar-id som sammankopplar dina publikationer med dig. Med hjälp av ORCID kan man hålla isär författare eller forskare som har samma eller liknande namn. Att använda ORCID minskar riskerna för fel vid sammanställning av publikationslistor och liknande vid sökningar i externa databaser.
Det är gratis att skapa ett ORCID och fungerar även om du byter arbetsplats/forskningsområde/namn eller flyttar utomlands. För att ditt ORCID ska identifiera din samlade forskningsproduktion är det viktigt att du konsekvent använder samma ORCID.
Lathund för hur du skapar ett ORCID-id
Projektdatabasen FoU VGR
En projektdatabas för forskning och utveckling (FoU) i Västra Götalandsregionen med följande innehåll:
- forsknings- och utvecklingsprojekt
- forskares akademiska grad och anställning
- vetenskapliga publikationer
Varje projektledare lägger själv in och uppdaterar information i databasen.
Projektdatabasen är helt öppen på nätet och ger därför möjlighet för både medarbetare och allmänhet att söka fram pågående forskning i VGR.
Västra Götalandsregionen följer årligen upp FoU-produktionen utifrån informationen som finns i databasen s.k. Årsstatistik FoU.
Skapa konto och lägg till projekt eller vetenskapliga publikationer.
Gå till Projektdatabasen https://www.researchweb.org/is/vgr
Utvärdera tidskrifters kvalitet
Tveksamma förlag
Finansiering av open access förlag sker vanligen genom författaravgifter (APC). Avgiften betalas av författaren eller forskningsinstitutionen och ska täcka kostnaden för artikelgranskning och publicering. Detta har lett till att oseriösa förlag/tidskrifter startats som inte genomför en seriös peer-review men som likväl tar betalt för det, så kallade rovtidskrifter.
När du publicerar open access ska du vara kritisk till både open access-tidskrifter och traditionella tidskrifter med parallellpublicering. I länkarna nedan finns information som hjälper dig avgöra om ett förlag/tidskrift är tillförlitlig.
- Kortfattad information från Örebro universitet.
Varning för rovtidskrifter (Örebro universitet) - Fördjupad information från Högskolan i Borås.
Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifter (Högskolan i Borås).pdf - Ytterligare information från Linköpings universitet.
Publicera strategiskt - Linköpings universitet (liu.se) - Sök fram en tidskrift för att kolla en tidskrifts kvalitet utifrån norska kvalitetsmått.
Norska listan
Bedöm en tidskrift utifrån inikatorer (impact factor)
Bibliometriska indikatorer används ibland för att utvärdera forskningens genomslag på olika sätt. Den mest kända indikatorn för att mäta tidskrifters genomslag är Journal Impact Factor (JIF) som baseras på registrerade publikationer i Web of Science. Det finns även andra tidskriftsmått, bland annat Scimago Journal & Country Rank och EigenFactor. Det gemensamma för dem är att de beräknar tidskrifternas genomslag baserat på de citeringar som kommer in till tidskriften i fråga.
Du hittar och kan söka fram Journal Impact Factor i databasen Journal Citation Reports i Web of Science.
Impact factor eller Journal Impact Factor (JIF) speglar det genomsnittliga antal citeringar per år för artiklar nyligen publicerade i tidskriften. Måttet används för att visa en tidskrifts betydelse inom sitt ämne/fält. Det går alltså inte att jämföra mellan olika fält eller ämnesområden.
En hög Journal Impact Factor kan exempelvis härstamma från ett fåtal välciterade artiklar och garanterar inte kvalitén för varje artikel publicerad i tidskriften. Däremot signalerar en hög impact factor att tidskriften används mycket inom sitt område och har bra spridning i forskarsamhället och därmed är intressant vid valet av tidskrift att publicera i.
Läs mer om impact factor (Lunds universitet)
Utvärdera publicerad forskning/forskare
Bedöm en artikel utifrån antal citeringar
I databaserna Web of Science och PubMed kan du se antal citeringar för enskilda artiklar. Observera att antal citeringar för en artikel i exempelvis Web of Science är det antal som finns i den databasen, färre eller fler kan finnas i tillexempel PubMed.
Antal artikelciteringar kan ha en begränsad användbarhet. Anledningen till detta är att det tar lång tid innan en artikel hinner få citeringar. Antal citeringar ger därmed ingen indikation på en artikels omedelbara genomslag. Läs avsnittet Bedömningsmetoder via sociala medier nedan för att se hur du kan ta reda på det omedelbara genomslaget.
Se citeringar för artiklar i Web of Science:
- Sök fram artikeln och klicka på rubriken för att öppna den.
- På höger sida ser du antal citeringar under Citation Network.
Se citeringar för artiklar i PubMed:
- Sök fram artikeln och klicka på rubriken för att öppna den.
- Till höger finns en meny, Page navigation, om det finns citeringar står det Cited by.
- Klicka på Cited by för att se artiklarna.
- Vid många citeringar finns en länk under artiklarna som heter See all "Cited by" articles. Klicka på länken så ser du det totala antalet.
Bedöm en forskare utifrån h-index
I databasen Web of Science kan du se vilket h-index en forskare har. Gör så här:
- Sök fram en artikel skriven av aktuell författare.
- Klicka på artikelns rubrik för att öppna den och klicka därefter på författarens namn.
- Du hittar h-index under Create Citation Report.
H-index beskriver både forskarens publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. En forskare med h-index 14 innebär att forskaren har 14 artiklar som citerats minst 14 gånger vardera. Faktorerna för h-index är därmed antal publikationer och antal citeringar per artikel. En forskare som varit verksam en längre tid har därmed troligen ett högre h-index än en nybliven forskare, något som är att beakta vid jämförelse. Likaså skiftar h-index inom olika ämnesområden. H-index baseras på citeringar inom en viss databas. Därför kan en forskare ha olika h-index i Web of Science, Scopus och Google Scholar, det är därför viktigt att uppge varifrån h-index är hämtat när det uppges.
Bedömningsmetoder via sociala metoder
Altmetri är ett alternativt sätt att bedöma en forskare eller publikations genomslag. Altmetri mäter forskare och artiklars genomslag i sociala medier, såsom blogginlägg, tweets, bokmärken, antal nedladdningar med mera. Altmetri kan därmed visa på det omedelbara genomslaget.
Läs mer om Altmetri på Örebro Universitets webbplats