Göra en systematisk översikt

Innan du börjar:

* Börja med att göra en sökning i PROSPERO för att se så att inget liknande projekt finns

* Skriv ett protokoll. Protokollet kan registreras i till exempel PROSPERO eller OSF

* Läs gärna de internationella riktlinjerna PRISMA hur en systematisk översikt ska rapporteras innan du börjar

Länkar:

Metod - (SBU)

Metod, filmer - (SBU)

Metodboken - (SBU)

Open science framework (OSF)- (Center for Open Science)

PROSPERO - (University of York, Centre for Reviews and Dissimination)

PRISMA statement . (PRISMA working group)

En fråga till en systematisk översikt behöver vara tydligt formulerad. Den bör också vara väl avgränsad så att den är relevant och möjlig att besvara inom rimlig tid. Ju bredare frågeställning, desto mer omfattande blir arbetet med att selektera och granska artiklar. 
Använd gärna PICO för att strukturera din fråga. PICO: Population/patient, Intervention/insats, Control/kontroll och Outcome/utfall. PICO är till hjälp vid såväl litteratursökningen som vid urvalet av relevanta studier.  
  
Det finns flera alternativ till PICO; PEO och PECOTS m.fl för kvantitativa studier, och andra för kvalitativa studier som SPICE.  

Länkar:

Formulera en fråga - (Medicinska biblioteken VGR)

Hela processen när du gör en systematisk översikt ska vara transparent, reproducerbar och tydligt rapporterad. Alla källor du använder; databaser, register m.m ska anges med det datum du sökte i den. Hela sökstrategin per källa ska dokumenteras och kan publiceras i ett appendix till artikeln när den sedan publiceras.

Antal träffar, lästa abstracts, inkluderade och exkluderade artiklar m.m, ska också registreras i ett PRISMA flödesdiagram.

Glöm inte att redovisa exkluderade studier med tillhörande exklusionsorsak. Det är viktigt att den fullständiga referensen är dokumenterad (enbart författare och årtal räcker inte!) så att det går att se vilka studier du har exkluderat och varför.

PRISMA har även en checklista som stöd för hur man ska rapportera.

Länkar: 

PRISMA 2020 flow diagram — PRISMA statement

PRISMA 2020 checklist — PRISMA statement

Litteratursökningen ska vara uttömmande och bred och dokumenteras noga, målet är att hitta all tillgänglig litteratur inom ett begränsat ämnesområde. Detta innebär att sökningen ska ha hög sensitivitet (kallas även bred sökning) och du kommer då att få en stor mängd sökresultat som inte är relevanta för dig. En smal sökning ger ett mer precist resultat, men kan leda till att du missar viktiga studier.

Stegen:

1) kontrollera att det inte redan finns en översikt som besvarar frågeställningen. Lämpliga källor för detta är Cochrane library, Epistemonikos, International HTA database m.fl.

2) bygg sökningen baserat på översiktens frågeställning, och ditt PICO.

3) sök i flera relevanta databaser. Databaser har olika fokus, gäller det psykiatri är Psycinfo lämplig, för medicin gäller Pubmed och Embase osv. En bred databas är Web of science. Utöver detta kanske du behöver ha med s.k grå litteratur, till exempel avhandlingar, kliniska studier, kvalitetsregister och konferensbidrag.

4 ) använd sökord från både databasernas ämnesordslistor och fritext.

De flesta databaser kodar referenserna med hjälp av en ämnesordlista. Termerna i en ämnesordslista är ordnade hierarkiskt med överordnade och underordnade termer. Om du i databasen Pubmed söker på Social problems, så får du med alla termer som finns nedanför i hierarkin, så som Crime, Divorce, Juvenilce delinquency. Databaserna har sina egna ämnesordslistor, och samma sak kan heta olika beroende på vilken databas man använder. Det kan dock dröja innan en artikel blir tilldelad ämnesord, du bör därför även använda fritext.

5) använd få avgränsningar/limits, varje avgränsning gör att du riskerar att missa relevanta studier. Exempel på avgränsningar är vilket språk artikeln är skriven på, och hur gammal den är.

6) sök på få delar av PICO. Ofta söker man enbart på Population och Intervention. Strukturera upp sökningen i block baserat på dessa termer, och använd Booleska operatorer, AND, OR, NOT.

Använd gärna trunkering, vilket innebär att man söker på ordstammen; child* ger träffar på child, children, childhood.

En annan användbar funktion är frassökning; det innebär att man använder citattecken runt ett begrepp för att hålla ihop det, till exempel ”heart attack” istället för heart attack, vilket kan ge träffar där orden står långt ifrån varandra.

7) dokumentera din sökhistorik, förslagsvis genom att kopiera över tabellen med sökhistorik från databaserna till ett Word-dokument. Glöm inte att notera datum. Sökstrategin ska sedan dokumenteras i sin helhet för respektive databas i din systematiska översikt, läs mer under rubriken Dokumentation

Spara gärna din sökhistorik även i databaserna. I de flesta databaserna kan man skapa ett konto för detta. Det underlättar för dig om du behöver uppdatera sökningarna.

Cochrane handbook rekommenderar att det inte bör vara längre än 6 -12 månader från sista sökdatum till dess att översikten publiceras.

Länkar:

Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions – (Cochrane network)

Informationssökning – Välkommen - ( Medicinska biblioteken VGR)

Sökteknik –( Karolinska universitetsbiblioteket)

Systematiska översikter - för forskare - (Karolinska universitetsbiblioteket ) under rubriken Utveckla en sökstrategi

Nästa steg är att bedöma relevansen i de studier som din litteratursökning har fångat upp. Man börjar med att på titel- och abstractnivå exkludera studier som inte uppfyller PICO. Detta görs av minst två personer oberoende av varandra. Oenigheter löses i konsensus. De studier som inte exkluderas på titel- och abstract, tas fram och bedöms i fulltext. Även detta görs av minst två personer oberoende av varandra. Det är viktigt att redovisa exklusioner av fulltextartiklar. Det finns särskilda verktyg som underlättar urvalsprocessen, exempelvis Rayyan (gratis) och Covidence (kostar). Läs mer under rubriken Dokumentation.

Nästa steg är att bedöma de inkluderade studiernas risk för bias, snedvridning och andra faktorer. Ger studierna en korrekt beskrivning av verkligheten?

Länkar: 

Kritisk granskning - (Medicinska biblioteken VGR)

Hur väljer man ut information från de studier som ingår i en systematisk översikt och hur väger man samman resultaten? Ett möjligt sätt är att göra en meta-analys, läs mer hos SBU:

Länk:

Filmer om SBU:s metod - (SBU)

Hur bedömer man tillförlitligheten av resultaten från en systematisk översikt? SBU använder det internationella systemet GRADE:

Grading of Recommedations, Assessment, Development and Evaluation

GRADE hjälper till att strukturera bedömningar som till viss del är subjektiva. Bedömningarna måste göras transparent sätt så att andra kan ta ställning till om man håller med. En grundförutsättning är att utfallet ska vara viktigt för målgruppen. Man utgår från fem domäner när man bedömer resultatens tillförlitlighet:

* Risk för bias – för hela undersökningen sammanslaget, inte bara de studier som ingår

* Bristande precision – konfidensintervall, meta-analys mm

* Bristande samstämmighet – pekar resultatet av studierna i samma riktning?

* Bristande överförbarhet

* Publikationsbias – studier med oklara eller negativa resultat tas inte med. Kan kontrolleras genom att jämföra med studieprotokollet

Till sist läggs informationen från de fem domänerna samman till en sammanvägd bedömning per utfall: hög, måttlig och låg eller mycket låg tillförlitlighet.

Det finns även fler aspekter i en systematisk översikt, exempelvis hur man gör en hälsoekonomisk analys, eller hur man gör när det gäller kvalitativ forskning.

Länkar:

Filmer om SBU:s metod -  (SBU)

GRADE handbook - (Cochrane network)

Länksamling och verktyg:

Center for Open Science Framework OSF (2026)  – för att skapa protokoll

Higgins JPT, Thomas J, Chandler J, Cumpston M, Li T, Page MJ, et al, editor(s). Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions version 6.5 (updated August 2024). Cochrane, 2024. Available from www.cochrane.org/handbook.

Karolinska universitetsbiblioteket. (2026). Systematiska översikter - för forskare 

Karolinska universitetsbiblioteket. (2026). Sökteknik

Medicinska biblioteken VGR. (2026). Informationssökning 

Medicinska biblioteken VGR. (2026). Kritisk granskning

Neumann I, Brennan S, Meerpohl J et al, GRADE Handbook. (uppdated May 12 2026). Available from GRADE Book

PRISMA Working Group. (2026). PRISMA Guidelines – internationella riktlinjer för hur systematiska översikter ska rapporteras

PRISMA Working Group. (2026). 2020 Flow diagram — PRISMA statement 

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2025). – Metod- filmer

SBU –Metod  

University of York, Centre for Reviews and Dissimination. (2026). International Prospective Register of Systematic Reviews (PROSPERO) – för att skapa protokoll

 
 
Verktyg: 
Covidence- verktyg för screening (betaltjänst) 
EndNote – program för referenshantering, kan laddas ner på arbetsdatorer 
Rayyyan  - verktyg för screening, gratis 
Zotero – program för referenshantering, gratis och webbaserat 
 
PRISMA 2020 checklist — PRISMA statement