Söka information med AI
Denna sida syftar till att ge vägledning i informationssökning med AI.
Att tänka på vid informationssökning med AI
Artificiell intelligens
Ett sätt att definiera artificiell intelligens (AI) är: AI kan användas för uppgifter som tidigare utförts av människor. Artificiell intelligens är ett begrepp som funnits sedan 50-talet och är ett paraplybegrepp för en rad olika teknologier. Många databaser har sedan länge inbyggda AI-tekniker, som exempelvis rankningsfunktioner och automatiserad indexering.
Generativ AI
Bakom populära AI chattbottar som exempelvis ChatGPT och Copilot, finns generativ AI-teknik, som bland annat bygger på stora språkmodeller. En språkmodell är en AI som tränats för att hitta statistiska mönster i mänskligt språk och kan skapa text som människor tycker är meningsfull. Svaren som genereras baseras på statistisk sannolikhet, AI kan inte tänka eller ha ett eget omdöme.
Källgranskning
Källkritiskt förhållningsätt och verifiering av informationen är viktigt. I ett vetenskapligt förhållningssätt är granskning av källor centralt. AI-verktyg som helt bygger på generativ AI kan inte ange källor för informationen eftersom de generar text baserat på sannolikhet. Att svaren baserar sig på sannolikhet innebär att svaren som genereras kan vara felaktiga, så kallade hallucinationer eller confabulations. Svaren som genereras kan också innehålla bias, det vill säga snedvridning av svaret.
Reproducerbarhet och transparens
Reproducerbarhet och transparens är centrala koncept i ett vetenskapligt förhållningssätt. Bristande transparens kan illustreras av ”Blackbox-problematiken” som innebär att man inte kan se/följa hur en AI-modell kommer fram till sina svar. Bristande reproducerbarhet är också ett problem vid användning av generativ AI, då exempelvis olika svar kan fås vid olika tillfällen för samma prompt, det vill säga den text eller fråga du skriver in i verktyget.
Säkerhet
En viktig aspekt att tänka på är informationssäkerhet. Det är viktigt att vara försiktig med vilken information du matar in i ett AI-verktyg. Patient-, personuppgifter eller andra känsliga uppgifter får exempelvis inte delas.
Håll dig uppdaterad om säkerhet vid användning av AI-baserade chattbottar inom VGR:
Användning av AI-baserade chattbottar i VGR
Upphovsrätt
En annan aspekt att tänka på är upphovsrätt. Upphovsrättsskyddat material får inte delas med AI-verktyg. Det kan exempelvis gälla böcker, läromedel, bilder och vetenskapliga artiklar där medicinska biblioteken tillhandahåller prenumerationer.
Det kan också finnas restriktioner kring hur AI-genererat material får användas. AI-genererade bilder och texter omfattas idag inte av upphovsrätt. Olika AI-leverantörer kan ha olika villkor för användning av genererat material och det är viktigt att kontrollera vad som gäller.
Användning av Open Access-innehåll i AI-verktyg
Det är tillåtet att använda artiklar med Creative Commons-licens tillsammans med AI-verktyg. Vilken användning som är tillåten beror på vilken sorts CC-licens artikeln har. CC BY är den mest tillåtande.
Läs mer:
Om Creative Commons:
About CC Licenses - Creative Commons
Artificial intelligence and CC licenses.
Om policies och råd vid användning av AI inom VGR:
Artificiell intelligens, AI - VGR gemensamt
Om upphovsrätt och generativ AI:
Bedöm upphovsrätten vid användningen av generativ AI | Digg
Om att söka källkritiskt:
Så söker du källkritiskt med AI- Internetstiftelsen
AI-sökverktyg och sökfunktioner
AI-sökverktyg som hämtar källor
Det finns AI-sökverktyg som hämtar källor med en teknik som kallas Retrieval augmented generation (RAG). RAG-tekniken innebär att språkmodellen också är kopplad till en extern datakälla (som den fria webben, en databas eller dokument) för att besvara frågor. Vid användning av RAG-teknik minskar risken för hallucinationer (felaktigheter). Både innehållet i den generade texten och länkarna till referenser i den kan vara felaktiga och måste kontrolleras.
AI-chattbottar
Dessa verktyg använder ofta RAG-teknik och söker den fria webben och kan erbjuda möjlighet att ladda upp filer. De är tränade på stora breda datamängder och kan hantera många olika typer av frågor. Några exempel är ChatGPT, Copilot, Claude och Gemini.
Naturlig språkbehandling
Naturlig språkbehandling (NLP) är ett paraplybegrepp för olika tekniker som gör att datorer kan förstå mänskligt språk. I olika AI-sökverktyg ger detta möjlighet att ställa frågor/prompta med naturligt språk, det vill säga fullständiga meningar i stället för med enstaka sökord och sökkommandon.
I många databaser finns också möjlighet att söka med naturligt språk, vilket kan göra det lättare att utföra sökningen om man har svårt att hitta sökord. Dessa sökningar kan brista i reproducerbarhet och transparens eftersom det ofta är oklart vilka exakta processer som utförs i bakgrunden. Det är därför viktigt att komplettera sökningar med naturligt språk med strukturerade sökordsbaserade sökningar i databaserna för bättre transparens och reproducerbarhet.
Semantisk sökning
En semantisk sökning är en metod som baseras på ordens eller texternas innebörd, snarare än att leta efter exakta termer. Tekniken bygger på vektorrepresentation som innebär att ord eller meningar omvandlas till siffror (vektorer) så att deras betydelse kan jämföras matematiskt. Om du till exempel söker på ”hund” får du även träffar på ”valp” och ”husdjur”.
En fördel med semantisk sökning jämfört med klassisk sökning med nyckelord, är att det blir möjligt att söka efter språkliga och meningsbärande likheter, som kan ge relevanta träffar. Några nackdelar kan vara att resultatet är oförutsägbart och kan vara resurskrävande.
Läs mer:
Om naturlig språkbehandling:
Natural Language Understanding - AI Sweden
Om AI och informationssökning:
AI tools for academic search: using AI to identify and review research - Malmö university library
AI och informationssökning - KTH
AI-sökverktyg med fokus på vetenskap
Det finns en stor mängd AI-verktyg som bygger på olika tekniker som är profilerade mot vetenskaplig informationssökning. Fältet är snabbt växande och dessa exempel är endast ett axplock. Du har eget ansvar för val av verktyg och att det är i linje med din uppgift och organisationens/verksamhetens principer.
Håll dig uppdaterad här:
Artificiell intelligens, AI - VGR gemensamt
AI-sökverktyg som hämtar källor
Bygger på generativ AI och RAG-teknik. Hämtar källor, genererar sammanfattningar och strukturerar data.
Några exempel:
Elicit
Consensus
EvidenceHunt
Scholarcy
Agentbaserade AI-sökverktyg
Dessa verktyg eller funktioner utför automatiserade sökprocesser i flera steg som tar längre tid att genomföra. Benämns ofta som verktyg för djup sökning, deep search eller deep research. Vissa verktyg kan förutom att hämta källor, även generera rapporter och strukturera data. Denna typ av verktyg eller funktioner finns såväl i generella AI-chattbottar som AI-sökverktyg med fokus på vetenskap, men här fokuserar vi på AI-sökverktyg med fokus på vetenskap.
Några exempel:
Undermind.ai
Ai2 Paper finder
Kartläggande AI-verktyg
Visar relationsmönster inom vetenskaplig publicering. Utgår från en eller flera kända artiklar för att hitta flera liknande.
Några exempel:
Connected papers
LitMaps
Open Knowledge maps
ResearchRabbit
Läs mer:
Tay A (2025) What Academic "Deep Research" Is Really For
AI och informationssökning - KTH
Val av AI-sökverktyg
Vilket verktyg som är mest lämpligt beror på sammanhanget. Fundera alltid över syftet med din sökning. Vad tillåter din arbetsuppgift/arbetsgivare?
Val av AI-sökverktyg
AI-baserade sökverktyg är ofta utformade för att ge träffsäkra resultat snarare än att hitta alla relevanta källor. Det fungerar bra när man vill få en snabb överblick eller utforska ett ämne, men är mindre lämpligt när man behöver göra en grundlig litteraturgenomgång eller en evidensbaserad sammanställning.
I vilken del av sökprocessen passar användning av AI-sökverktyg?
I den inledande, undersökande fasen av din sökprocess
AI-sökverktyg kan passa bra
Kompletterande sökning och citeringssökning
AI-sökverktyg kan passa bra
Systematiska översikter och andra strukturerade litteratursökningar
Här räcker det inte att använda AI-sökverktyg. Här behövs strukturerade sökningar i databaser för transparens och reproducerbarhet.
För att få stöd i hur du genomför strukturerade sökningar i databaser, se Hitta evidens.
AI-chattbottar
Tränade på stora breda datamängder. Kan hantera många olika typer av frågor. Några exempel är ChatGPT, Copilot, Claude, Gemini med fler. Dessa verktyg använder ofta RAG-teknik och söker den fria webben och kan erbjuda möjlighet att ladda upp filer.
Passar bra:
I inledningen, den utforskande delen av din sökning, beroende på din tidigare kunskap. I lägen du tidigare Googlat, kanske en generell AI assistent kan vara användbar. Exempel på användningsområden i inledande delen av en sökning:
- För övergripande förklaringar till olika ämnesområden
- Uppslag och idéer till ämnen att undersöka vidare
- Bolla frågeställning
- Översätta ord och begrepp
- Ge förslag på sökord och synonymer
Passar mindre bra:
För att söka vetenskaplig information och referenser.
AI-chattbottar som erbjuds inom VGR:
Copilot (Microsoft 365) - VGR gemensamt
Läs mer:
Tay, A. (2024, April). A conceptual view of information literacy as a learning process
Guider
Vägledning för användning av AI i evidenssynteser:
RAISE 1-3 (Responsible use of AI in Evidence Syntheses), framtagen av internationella ledande organisationer inom evidenssyntes
OSF | Responsible use of AI in evidence SynthEsis (RAISE): recommendations and guidance
A practical guide to using AI tools to assist evidence synthesis
Citera AI-genererat material:
Tänk på att kontrollera vad som gäller för att citera AI-genererat innehåll i det sammanhang du skriver. Olika organisationer kan ha olika principer.
Kontrollera hur AI bör refereras enligt det referenssystem du ska använda.
Läs mer:
Om Gen AI-tjänster och referenshantering:
How to cite ChatGPT -American Psychological Association (APA)
Länksamling och källhänvisningar
Källhänvisningar
Länkar VGR
Artificiell intelligens, AI - VGR gemensamt
Användning av AI-baserade chattbottar i VGR
Copilot (Microsoft 365), en mer säker språkmodell/AI-assistent
VGR:s chattbott - VGR gemensamt
Övriga referenser och fördjupning
AI Sweden. (n.d.). Natural Language Understanding
DIGG. (2025) Bedöm upphovsrätten vid användningen av generativ AI |
Harasgama, S & Pearce, H (2025) A practical guide to using AI tools to assist evidence synthesis.
Internetstiftelsen. (2026) Så söker du källkritiskt med AI
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket. (2025). Söka information med AI.
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket. (2025). Referensguide för APA 7.
Kungliga Tekniska högskolan. (2025). AI och informationssökning. KTH Biblioteket.
McAdoo, T. (2024). How to cite ChatGPT. APA Style.
Malmö universitet. (2025). Academic search & AI. LibGuides
Tay. A (2025, August). What Academic "Deep Research" Is Really For. Musings about Librarianship.