Oseriösa tidskrifter och förlag

• Bristande sakkunnig granskning (peer review)
• Falsk indexering –  påstår sig vara indexerade i välkända databaser
• Falska indikatorer – påhittade impact-faktorer
• Försöker efterlikna välrenommerade tidskrifters namn för att verka trovärdiga
• Agressiv marknadsföring – forskare uppmanas att publicera snabbt mot betalning
• Otydlig eller falsk redaktion – redaktionsmedlemmar kan vara påhittade eller listade utan samtycke.
• Låg transparens – oklar information om avgifter, processer och kontaktuppgifter.
• Snabb publicering – artiklar accepteras och publiceras orimligt snabbt.

Granska tidskriften med hjälp av checklistan:
Think. Check. Submit Engelska versionen | Svenska versionen

Kontrollera om tidskriften:

• är indexerad i databasen Medline
• är indexerad i databasen Web of Science
• är indexerad i DOAJ (Directory of Open Access Journals)
• finns med i Norska listan (ett register med information om tidskrifters vetenskapliga kvalitet)

Via nedanstående länkar kan du kontrollera flera av ovanstående parametrar samtidigt:

LiU Journal CheckUp

JUFO portal (Vetenskapliga samfundens deligation, Finland)

Miar (Universitat de Barcelona)

En tidskrift kan dock vara seriös utan indexering, eftersom alla ämnesområden inte täcks. Nya tidskrifter kan sakna indexering, men om de ges ut av ett välrenommerat förlag med etablerade granskningsrutiner är de oftast tillförlitliga.

Om tidskriften varken är indexerad i en känd databas eller utgiven av ett välrenommerat förlag – överväg att avstå.  

Artikelfabriker (paper mills)

Artikelfabriker är aktörer som producerar och tjänar pengar på att sälja falska författarskap eller forskningsartiklar. Detta är ett växande problem inom forskningsvärlden. Förklaringar till dessa oetiska publiceringsmetoder kan exempelvis vara hård press på vetenskaplig publicering i olika kontexter.

Paper mills research | COPE: Committee on Publication Ethics

AI-fabricerad forskning

AI-fabricerad forskning ett växande problem i det akademiska publiceringslandskapet. Dessa texter, ofta framställda med lättillgängliga AI-chattbottar som exempevis ChatGPT, kan efterlikna vetenskapliga artiklars skrivsätt och ge intryck av att vara legitima publikationer.

GPT-fabricated scientific papers on Google Scholar: Key features, spread, and implications for preempting evidence manipulation | HKS Misinformation Review

Oseriösa tidskrifter och förlag - Linköpings universitet

Oseriösa tidskrifter | Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket