Söktips

Här får du tips om var du hittar relevanta sökord och hur du kan översätta medicinska termer till engelska. Du får även strategier för hur du kan kombinera sökord.

Hitta sökord

• Svensk MeSH - medicinsk ordbok. Här kan du översätta svenska medicinska termer till engelska och hitta synonymer. 
• Tyda - allmänt svensk-engelskt/engelsk-svenskt lexikon.
• Ord som beskriver känslor, bemötande och upplevelser är ofta svåra att komma på. Till hjälp finns bra ämnesord i listan "Termer för upplevelser och bemötande i olika former"(Karolinska Institutets bibliotek).
• Gå igenom relevanta artiklar du har hittat och se vilka ord som används.

Kombinera sökord

OR – utökar din sökning (neoplasms OR cancer OR tumors OR tumour)
OR är ett användbart kommando om det finns synonymer till de ord du söker på. Om du till exempel skriver neoplasms OR cancer kommer du få träffar som antingen innehåller ordet neoplasms eller ordet cancer, inte nödvändigtvis alla orden i samma träff.

AND – begränsar din sökning (colorectal AND neoplasms)
AND är ett användbart kommando om du önskar att alla ord måste vara med för att få träff. Om du till exemplel skriver colorectal AND neoplasms, måste både colorectal och neoplasms förekomma för att ge träff.

AND och OR tillsammans (neoplasms OR cancer) AND (colorectal OR colon OR colonic OR rectum OR rectal)
AND och OR tillsammans. Kombinera två olika grupper som vardera innehåller flera synonymer. Sätt en parentes runt respektive grupp och skriv AND mellan grupperna. Minst ett ord ur varje grupp behöver förekomma för att ge träff.

Man kan se det som att databaserna är ordnade hierarkiskt som i en pyramid, med sekundära, granskade källorna överst. Här kan du hitta systematiska översikter och sammanfattningar.

Längre ner ligger de primära, bibliografiska källorna som främst innehåller originalartiklar.  

Det bästa sättet att få fram evidens av hög kvalitet är att söka med början i de granskade källorna, i toppen av hierarkin, och arbeta sig neråt.

Systematiska översikter

Börja med systematiska översikter. Det är kritiskt granskade sammanställningar av alla tillgängliga resultat från kontrollerade studier inom ett visst medicinskt problem.

• SBU En statlig myndighet vars uppgift är att utvärdera sjukvårdens metoder för behandling och diagnos. Utvärderingarna är systematiska kunskapssammanställningar, som publiceras i tre rapportserier.
• Cochrane Library Består av flera databaser, där de viktigaste är Cochrane Reviews med fulltextartiklar av hög vetenskaplig kvalitet och DARE, som innehåller utförliga abstrakt till granskade systematiska översikter publicerade i tidskrifter.
• Campbell Library 
  Systematiska översikter inom social välfärd, undervisning, juridik mm. Drivs av ett oberoende, världsomspännande forskarnätverk.

• Epistemonikos
  Hitta systematiska översikter och andra källor till evidens inom medicin och omvårdnad. Drivs av en oberoende och världsomspännande stiftelse med samma namn som databasen. 

• International HTA database (The International Network of Agencies for Health Technology Assessment)
  Hitta genomförda och pågående hälsoteknologiska bedömningar (HTA) från hela världen.

• PEDro Referenser till systematiska översikter, randomiserade kontrollerade studier och evidensbaserade kliniska guider inom sjukgymnastik.
• OTseeker Referenser till systematiska översikter, randomiserade kontrollerade studier inom arbetsterapi. 

• Social Care Online
  Systematiska översikter inom socialt arbete och socialvård mm.
  Drivs av ett oberoende, världsomspännande forskarnätverk.

Behandlingsguider, riktlinjer och vårdprogram

För mera vanliga/stora sjukdomar är kliniska behandlingsguider och riktlinjer är en bra evidenskälla. De grundar sig i första hand på resultaten från systematiska översikter och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

• Vårdhandboken 
  Kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder från Sveriges regioner och kommuner.

• UpToDate Kliniskt beslutsstöd med senaste vetenskapliga underlag inom inom diagnostk, behandling, prevention, prognos. Allt materialt sammanställt och skrivet av kliniskt verksamma läkare. Evidensgradering anges när det finns tillgängligt.
• ClinicalKey Sök bland behandlingsguider, forskningsartiklar, medicinska e-böcker, bilder/filmer mm. Du kan sortera på din medicinska specialitet.
• TRIP Database Genomsöker ett stort antal tillförlitliga databaser (bl. a Cochrane Library) för systematiska översikter, kliniska behandlingsguider, svar på kliniska frågeställningar från olika EBM-resurser samt Medline.
• Helesebiblioteket
• National Guidelines Clearinghouse En omfattande databas med evidensbaserade kliniska behandlingsguider från USA.
• NICE Behandlingsguider för användning av läkemedel, medicinsk utrustning, diagnostiska test och kliniska ingrepp från Storbritannien. 

Primära databaser

För mera specifika frågor kan man behöva söka originalstudier från stora databaser.

• PubMed Clinical Queries Ett specifikt sökverktyg i PubMed där du kan söka eller kliniska studier inom terapi, diagnos mm.
• PubMed Den största databasen inom biomedicin. Använd gärna Mesh-termer (ämnesord) för mera relevanta sökningar. Försök att precisera din sökning mera exakt om du får för många träffar; använd Limits.
• CINAHL En databas inom omvårdnad och närliggande ämnesområden: sjukgymnastik, arbetsterapi, nutrition.
• AMED En databas inom komplementär och alternativ medicin samt sjukgymnastik och arbetsterapi.
• PsycINFO En databas inom psykologi och relaterade discipliner som medicin, vård, psykiatri m.m. 

Sökmotorer

Inom vissa tvärvetenskapliga frågeställningar kan Google vara en bra källa för att söka vetenskapliga artiklar.

• Google Scholar Sökmotor för vetenskaplig information, främst tidskriftsartiklar
• Google
  

Om du vill veta om en artikel är vetenskaplig finns det vissa kännetecken du ska titta efter. Det som är intressant är bland annat artikelns struktur och uppgifter om huruvida den blivit granskad av ämneskunniga.

Leta efter dessa moment i en vetenskaplig artikel

En vetenskaplig artikel följer en viss struktur som gör det möjligt att följa forskningsprocessen. Momenten ska vara så utförligt beskrivna att det går att upprepa studien.

• Abstrakt
• Introduktion
• Metod
• Resultat
• Diskussion
• Referenser

Titta på tidskriften, är den peer-reviwed?

Tidskrifter som är vetenskapliga har sakkunniga (referees) som granskar, bedömer och väljer ut artiklarna innan de godkänns för publicering. Tidskrifter som har denna process kallas peer-reviwed. Denna kontrollfunktion skall garantera det vetenskapliga dokumentets kvalitet och status.

Så här kan du se om en tidskrift är peer-reviewed

Sök upp tidskriftens webbplats och titta efter information om tidskriftens granskningspolicy/editorial board under:

• Instructions to authors/ Guide to authors
• Author & Reviwer info
• Aims and scope/ Notes to contributors
• Redaktionella rutan (omslagets insida i den tryckta tidskriften)
• I databasen CINAHL kan du begränsa sökträffarna till peer-review tidskrifter.

Granskningsförfarandet kan uttryckas på olika sätt, till exempel kan det stå:

• Anonymous review
• Articles are reviwed externally and internally before publication
• Sent anonymously to at least two referees
• Subject to peer-review
• Sent to two specialists

Bra att komma ihåg

• Facktidskrifter som Vårdfokus, Omvårdnadsmagasinet, Fysioterapeuten och liknande är inte vetenskapliga.
• Bara för att tidskriften finns med i PubMed/Medline behöver den inte vara vetenskaplig. Det finns inget krav på det.
• Notera att inte allt material i peer-review tidskrifter är vetenskapligt. Tillexempel omfattas inte ledare, referat från konferenser eller bokrecensioner av peer-review-processen.

Webbkurs/filmer om informationssökning. 
Söka information (Karolinska Institutets Universitetsbibliotek)